Tog oss ett träningspass i trädgården idag. Rakt åt skogen gick det först. Lukas jamsade mest bara runt och sprang upp på altanen eller mot grinden var tredje sekund. Så det blev till att bestämt säga till vad jag tyckte om den saken och sedan lyckades vi göra några fina inkallningar och lite liknande fjärrdirigering. Allt för att få till ett lyckat slut på träningen med positiv anda

Han fick även en välbehövlig omgång med kammen, saxen både på halsen och mellan trampdynorna, och även ett varv med klotången. Måste ju se fin ut när man håller sig på hemmaplan en hel vecka Vem vet om man träffar på en tjejer…

Kunde inte låta bli att ta med kameran ut i skogen förra helgen. Hösten är ju på intåg med rasande fart och färgerna blir ju underbara. Än var inte träd och mark gula och röda. Men även en ljus goldenpojk i ljung slår inte fel.

Lyckades knäppa en ny liten favoritbild som numera pryder skrivbordsunderlägget på datorn.

Tro nu inte att jag fixar detta med ett enda kort. Flertalet kort ser mer havldana ut där han tittar hit och dit, blinkar, ser sur ut. Men vissa blir ju ändå rätt charmiga…som den nedanför

Det finns småsaker som gör en glad och det finns småsaker som gör en irriterad… =/

Irriterande just nu:

- Skolan har schabblat till det med lärare vilket gör att läkarprogrammet högprioriteras och vi sjukgymnasterna får nöja oss med ”resterna”. En lärare är snäll och hoppar in 3 dagar denna veckan i denna nya 2-veckorskursen. Hela nästa vecka får vi plugga in helt själva. Och sedan tenta på det hela..på en lördag (!) till råga på allt.

- Missade tåget hem efter skolan med 5 minuter, kom fram 12.23, tåget gick 12.17. Nästa avgång (12.47) står redan inne på spår 1 så jag kilar in på det. Efter tio minuter får vi veta att det inte kommer avgå utan det är tåget på spår 2 som går. Dörrarna till det är stängda i tio minuter och vips får vi istället veta att vi ska åka med det tåget som kommer in från Alingsås på spår 1, dock är det försenat tio minuter. Suck. Tåget kommer in12.55. Alla skyndar sig på eftersom det redan är försenat. När tåget är fullsatt ropas det ut ”vagnen har gått sönder så vi får be er att gå tillbaka till spår 2″. SUCK! Så istället för att ha kommit hem 12.45 (om jag hunnit med första tåget) var man hemma 13.30. Dubbelsuck!!

Hur väger man upp detta då..?

- Vad sägs om en liten nospuss av en liten flattpojke som åkte tåg i morse. Medan fina kostymklädda pendlare höll sig borta från ev hundhår lät jag honom gärna nosa på både byxor, väska och hand

- Trots att man kommer hem kall, irriterad, hungrig så möts man av 3 alltid lika glada hundar som bara måste hälsa och gosa i 5 minuter när man kommer hem.

- Trots att de inställda lektionerna betyder oerhört mycket extraplugg så innebär det även att man har tid att komma hem till Uddevalla i en hel vecka

Nä dags att rusa runt med hundarna i trädgården, göra gratinerad halloumipasta och sedan ta en härlig höstpromenad.

Förresten, lite mer kul fakta från utbildningen. Ni minns väl musklen som vissa har och vissa inte? Det är sån fakta osm fastnar Idag lärde vi oss det snygga ordet ”ideomotorisk apraxi”. Har kommit fram till att Lukas har detta. Man förstår hur en rörelse/uppgift ska utföras men har ingen idé om hur. Läraren nämde exempel som att gå till någon eller plocka upp en penna. Kroppen har svårt att formulera en plan för hur rörelserna ska utföras. DET är det Lukas lider av vid inkallning. Han VET vad det innebär och vet VAD han ska göra. Han saknar bara förmågan att inse HUR den kortaste vägen till mig är Länge leve självdiagnostik (eller kallas det ursäkter..?)

Har denna veckan insett vad som menas med att ha fullt upp inför tentan. I fredags var det praktisk tenta, eller ofarlig redovisning som lärarna hellre kallade den för att lugna oss Sedan kommer lugnet..eller? Näsch, på måndag morgon kör vi den teoretiska tentan skriftligt och då med ännu mer muskler, cellära, hjärtsystemet mm…

Och hur tar Lukas det hela – med ro! Hundarna sköter sig prima, alla 4. Är glad över att Lukas är en sån tacksam hund som överlever om det inte blir någon direkt träning på ett par dagar. Han verkar inte heller misstycka att gå promenader med syrran på mornarna. Funnit sig en riktig kompis där som han mer än gärna sitter bredvid och ”pratar” med på kvällarna

Så helgen tillbringas som vanligt hemma i Uddevalla även om man tog med sig 5 kilo skolböcker och anteckningar. Men lite paus unnade jag mig när jag såg hur skönt solen sken ute. Så kameran följde med ut i trädgården tillsammans med Lukas och lilla dummien.

Hoppas ni alla får en underbar helg!!

Ännu en vecka har rullat förbi och ännu mer info har proppats in i min hjärna. Denna veckan har fokus endast legat på bålen och armarna och alla deras skelettdelar och muskler. Visste ni till exempel att det finns en muskel i underarmen som tydligen inte alla har?? Onödigt vetande men det är främst sånt som fastnar ju Jag tillhör iaf den gruppen som har den

Lukas då…hjälp va sur han har varit denna veckan. Han var ivrig att få följa med i bilen i söndagskväll, men när vi kom fram till Göteborg igen insåg han: jamen det är ju här Caroline åker ifrån mig på mornarna. Svansviftningar på morgonen var bara att glömma de första dagarna. Och att försöka gå promenad där vid 6-halv 7 kunde jag också glömma. Lyxigt nog var syrran ledig mån och tis så hundarna hade sällskap hela dagarna.

Onsdag och torsdag var han något gladare och följde glatt med på en tidig promenad. Inte en kotte vaken…Jo vi såg bagarbilen en morgon Ligga vid mina fötter när jag måste plugga har blivit en vana. Kan även passa på att klämma lite på honom när jag letar muskler. De sitter i stort sett likadant på hund och människa.

Jag själv känner mig smått gul och blå, efter allt klämmande på mig själv. Man letar och letar, spec efter alla de 8 ben som finns i handen. Vi har även lektioner i skolan där vi klämmer och känner på varandra i ett försök att hitta allt. Mycket svårare på en annan än sig själv. Tur att jag har fler försökspersoner runt mig

Idag är ingen vanlig dag, det är fredag och hur firar 3 hanhundar den bäst?? Jo genom att få tjejbesök Eller ja tjej och tjej Lovis är numera 8 år. En dam kanske vore mer rättvist. Fast hon går även under benämningen Tant Lovis. Världens bästa lektant som uppfostrat både Chippen och Elvis när de var små.

Idag vankas det även hemfärd till Uddevalla. Har ännu inte vågat packa väskan för då blir väl Lukas eld och lågor

Trevlig helg!

Bild tagen av Anna från första tillfället jag och Lukas var med på deras jaktträning.

Lukas här, det händer mycket just nu och jag vet snart inte vad som är upp och ner, morgon, kväll, min säng eller din säng..Oj oj oj..jag tar det från början…

I onsdags packade ju Caroline bilen full och tjoade  om att det var dags för att hälsa på petiterna Yippie! Men usch vad trångt det var i bilen. Väl framme ställde hon in min säng i ett annat rum än det vi brukar sova i och mumlade något om att detta var vårt nya rum. Äsch va tusan, tänkte jag, det funkar väl och började busa med petiterna.

Till helgen kom husse och matte, ja alltså Carolines mamma och pappa. Hela storflocken samlad, vilken dunderhelg. På lördagen åkte de iväg och kom hem med skåp och hyllor. Jag låg på behörigt avstånd medan Elvis däremot skulle sitta mitt på garderoben när de snickrade ihop den. På söndag kväll började det bli konstigt. Husse och matte åkte hem men lämnade kvar mig och Caroline. Kvällen kom och jag fick väl snällt infinna mig att sova i vårt nya rum…nere på nedervåning och inte i rummet bredvid petiterna.

Mitt i natten (enligt Caroline var det tydligen morgon) så tänder hon lampan och mumlar om att hon ska till skolan. Herregud det var ju länge sedan hon gick i skolan. Drömmer hon eller? Så medan hon gick och åt frukost passade jag på att smyga mig upp i hennes varma säng och slumra lite. Men tydligen gäller de vanliga reglerna så efter en liten gosstund fick jag snällt byta ner mig till min egna säng igen.

Hon åkte iväg och kom inte hem förrän på eftermiddagen igen..Herregud vad glad jag var att se henne igen! Liknande har skett varje morgon hela veckan. Tidiga mornar, härliga promenader med Carolines syster, ensamma dagar, dunderlycka när Caroline kommer hem, ligga vid fötterna när hon pluggar, kvällspromenader (under vilka jag verkligen ser till att sköta mig på så jag får hennes uppmärksamhet ) sedan på kvällen sitter jag så nära henne som möjligt bredvid soffan och pratar och vill hålla tass.

Är det så här det är att vara hund till student? Tidiga mornar, sova hela dagarna, ensamma dagar med petiterna..? Därför passar jag vara på att vara busig och smyga upp och mysa i hennes säng eller soffa även om jag vet att man inte får det…

Ja ja idag tog vi iaf och åkte hem till efterlängtade Uddevalla igen. Inget går upp emot att åter få rusa runt i trädgården, umgås med husse och matte och sedan mumsa mat och DENTASTIX!! En underbar start på helgen enligt min mening :)

Vad pysslar ni med i helgen?

// Nospuss och tassavtryck från Lukas