Imorse åkte jag och Lukas ännu en gång till QreraDjur och träffade veterinären. Lite snabba tester igen eftersom vi upptäckt att syrrans ena hund har konstaterad öronskabb. Men Lukas visade inget på det. Vet kollade öronen igen och konstaterade att det fortfarande var aktuellt med renspolning idag. Så det blev spruta i nacken. Myste lite på golvet, Lukas tyckte det var lite konstigt men började slumra lite gott. När vet tyckte hon att Lukas var väldigt avslappnad och konstaterade att han var duktig på att slappna av. Men sedan skulle han ju faktiskt gå in i ett annat rum och det gick lite smått vingligt…han tyckte ju det var så gott att sova.

Hem för min del och plugga psykologi inför kommande tenta…suck…vid 14-tiden ringde de och sa att Lukas ville hem. Åkte dit och ut ur rummet kommer en väldigt groggy Lukas, ögonlocken hänger, står ändå rätt stadigt still, men vinglar till när han går. När han sedan såg mig kostade han på sig en liten svansviftning innan rumpan damp ner och satte sig vid mina fötter. För att orka hålla huvudet uppe körde han in det mellan mina lår och lutade sig. Nu kanske det låter som han fick komma hem för tidigt, men så var inte fallet. Han kunde ju gå men han är ju van att kunna svänga på hela rumpan när han vill hälsa

Resten av eftermiddagen har han sovit, sovit och sovit, och sovit lite till…men samtidigt väldigt noga med att jag inte går iväg. När jag gick uppför trappan och till köket för att göra mat stod han nedanför trappan och väntade på mig. När jag åter satte mig i soffan tog det två sek innan han sov hårt igen.

Fick även ny medicin med oss hem. Veterinären ville gärna att vi kom en sista gång om 2 veckor för hon kan inte förstå vad det kan vara han har haft i sina öron och vill verkligen se så att det blir bra igen.

Sömnig

För övrigt packade jag och Lukas med oss alla kläder och smågrejer hem från Göteborg i går. Blev en hel del väskor och övriga packpåsar vi hade. Dags att flytta hem under sommaren  En vecka kvar i skolan och då åker jag ner med buss/tåg och Lukas får vara hemma…

Surfade runt på massa fina fotobloggar och halkade in hos alhocfoto. Såg även att hon anordnade en tävling och tävlingsmänniska som jag är var jag inte sen att hoppa på. Cirkulerar många tävlingar nu med det stora temat vår, vårtecken, sommar osv. Men hon har det trevliga temat – DIN BÄSTA BILD.

Så tävlingen anordnas av alhocfoto. Vinsten är en reflexskärm från http://johanpixels.se/webbshop.

Bilden jag tävlar med är tagen i januari 2010. Vintern vi alla minns som otroligt snörik. Bilden föreställer ett träd med massa snö på (om ni nu inte ser det). Tycker det ser så mjukt och fluffigt ut, lite som bomulltussar.

Vi tar det helt från början…Andra maj hade jag fått en tid hos vet för att kolla Lukas öron, höger öra. Han kliade sig, det var rött, geggigt och luktade mindre gott. Jag fick ta i öronen, men när någon annan var där och pillade märktes det att han inte riktigt gillade det även om han godtog det. Massa skit i örat samt antagligen en sprucken trumhinna eftersom vet inte såg den. Med oss hem fick vi rengöring och rengöring med kortison.

En vecka senare var vi på återbesök. Höger trumhinna syntes och geggan var mindre i mängd. Dock hade det kommit mer gegga i vänster öra *suck*. Eftersom trumhinnan var läkt fick vi starkare medicin med oss hem. Rengöring varannan dag och örondroppar 2ggr/dag. Inte populärt av Lukas som började tröttna på att jag sprutade in massa vätska i öronen.

Eftersom trunhinnan var hel var det inget krav att komma tillbaka på återbesök. Men i samspråk med vet bokade jag ändå in en ny tid 14  dagar senare för att verkligen se så det försvann.

Så i måndags åkte vi dit igen. Kände mig positiv eftersom jag tycker öronen ser fina ut och Lukas verkar må bättre. Vänster öra såg bra ut. Men höger….fortfarande massa gegga Sköterskan kom in och rengjorde öronen. Lossnade skit i vänster öra, men i höger öra lossnade inget. Tydligen satt det långt in i örat så man kommer inte åt det med vanlig rengöring och bomull. Så för att verkligen bli av med allt så det inte ligger och lurar och blir mer så blir det ännu ett återbesök. Så på tisdag åker vi dit ännu en gång. Dags för Lukas att slumra lite så vet kan göra en ordentligt djup rengöring långt in i örat.

Om jag låtsas sova kanske jag slipper

Åter igen rengöring och örondroppar och nu börjar Lukas lessna rejält. Försöker gå undan, böjer ner huvudet, skakar ur det direkt, är väldigt gosig och hoppas därmed slippa örondroppar, men icke…Skiten ska bort!!! Så nu hoppas vi att allt går bra på tisdag och han får tillbaka sina rena fina öron. För övrigt är han inte direkt påverkad av det. Glad och alert som vanligt förrutom dagen hos vet då de hade petat långt in i örat för att kunna ta odling. Antagligen retade det till i skiten…Men men…återstår att se.

Fina MIRRE har dragit igång en TÄVLING. Temat för tävlingen är SMULTRONSTÄLLE. Vinsten är en sådan här reflexskärm från http://www.johanpixels.se/webbshop.

Bilden är tagen av mig själv när jag och Lukas är på vårt lilla smultronställe. Ute på landet hos mormor och morfar. För oss som bor i stan är det en frihet att komma ut på landet. Det har det alltid varit för mig. Visst hör man nu motorvägen en bit bakom kohagen och visst luktar det rent ut sagt koskit vissa dagar…men det är tusen gånger bättre än sopor och avgaser. Långt inne finns det allt en ”landetälskare” i oss alla <3

Varför ska jag vinna en reflexskärm?? Nu börjar jag äntligen lära mig knappar och knep som finns på kameran för att få till bra bilder. Men ibland behöver man även hjälp utifrån. En reflexskärm skulle bli min nya kompis att lära känna i fotosammanhang.

Så håll nu tummarna för att mitt bidrag blir utvalt och att vi vinner en ny kompis så bilderna blir ännu bättre =)

För övrigt var Lukas hos vetten i måndags…inte så positivt som jag hade hoppats på. Men det tar vi en annan dag. Nu hoppas vi att vi får en trevlig tävling att tänka på istället. Förresten ni har fortfarande chans att skicka in ett eget bidrag. Tävlingen pågår till 26 maj kl 18:00. =)

Har huset fullt av hundar här hemma i Uddevalla eftersom jag norpade med mig syrrans petiter hem i fredags. Var taggad för viltspår med alla tre igår, förhoppningsvis utan att älgar traskar äver spåren. Så på morgonpromenaden traskade jag, pappa och mamma och alla tre hundarna ut i skogen. Jag smet iväg och la 3 spår som de fick gå senare under dagen.

Chippen först ut: riktigt bra. Tappar lite eftersom han håller nosen högt uppe. Men tycker ändå det var bättring sedan sist gång. Han går över och runt klöven ett antal gånger men när han väl får tag i den är den lika mycket värd som en trisslott med vinst på 1 miljon. Frenetiskt jagande och tuggande och den är JIPPIE!!

Elvis tur: sist gång hade han verkligen ökat hastigheten och gått från söndagspromenad till power-walk Denna dag hade han lite lugnare tempo men tappade en del. Lite taskigt så gick spåret i kanten av en rätt öppen plats och det blåste en hel del..Klöven brukar vara sisdår intressant men lite intressantare idag.

Lukas sist ut senare på kvällen. Gick inte alls bra. Jag såg inga snitslar så jag gick på den klassiska ”lita-på-hunden”….Pfff..hamande helt fel. Jag såg en snitsel tillsut och vi backade tillbaka. Lukas slarvade något enormt. Inte alls nöjd med hans spårande de senaste gångerna Vart tog min spårhund vägen.

Envis som jag är blev det spår för Lukas idag igen på morgonpromenaden. Smet iväg och la det lite tidigare och sedan fick han gå det i slutet av promenaden. Kommunen har huggt ner massa träd i hela skogen och ris ligger överallt vilket gör det svårt att dra en klöv längs marken utan att fastna. Och mesproppen Lukas tänker ju ”åh jobbigt att gå där, där går vi inte…”. Men idag skötte han sig bättre. Missade lite på ett ställe men hittade tillbaka själv.

Förr var det jättesvårt att få honom att ta klöven men nu tar han den gärna. Alltid något positivt att se tillbaka på. Det får bli många korta och enkla spår framöver. För jag vill vill vill och hoppas verkligen att vi lyckas ta 1:a pris i Öppen klass i sommar. Men imorgon blri det inget spår på morgonen. Dags för återbesök hos veterinären för Lukas öron. Håll tummarna för att de ser fina ut nu!!

Har de senaste veckorna hunnit med lite viltspår för hundarna här nere i Göteborg =)

Dock har vi bara två klövar så Lukas får traska i någons gamla spår. Visst det blir genast svårare. Men samtidigt lite extra träning och bättre än att inte gå alls. Han är verkligen taggad på att spåra nuförtiden.

Första gången låg de två spåren på var sin sida grusvägen. Elvis gick först sitt, sedan Chippen på andra sidan och sist Lukas i Elvis spår. Elvis började bra men flaxade och tappade i slutet. Likadant med Chippen. När vi sedan från Chippen spår går ut på vägen ser vi älgspår som enligt syrrans kille (hushållets jägare ) var relativt färska. Jaha ja då hade troligen älgen traskat genom slutet på båda spåren för även Lukas flaxade i slutet.

Andra gången var i måndags. Elvis gick först, sedan Chippen. Denna gången låg spåren efter varandra så Lukas skulle få gå båda ihopsatta. Elvis hade ökat på tempot rejält sedan gången tidigare medan Chippen luktade högt och högt och totalt glömde ta ner nosen. Sedan Lukas tur, börjar helt okej men i slutet på Chippens spår börjar han också ta upp nosen allt oftare. Vi når ett mossbeklätt dike och vad ser jag – ett stort jäkla älgspår. Frågar syrran om vi verkligen missade det förrut? Men hon sa att det inte var där tidigare för hon tittade ner på mossan eftersom hon själv trampade igenom och blev blöt. Hennes spår syntes inte längre. Så tydligen traskade Hälge Älg över spåret medan vi var i bilen och bytte hund :O

Inte så konstigt om hundarna vart lite vimsiga då. Speciellt Chippen. Han är ju en van jagare i skarpt läge så det är klart att nosen åker uppåt. Vem vet älgen kanske stod och glodde på oss redan när vi gick och la spåren 1 timme tidigare samt under hela tiden vi gick det ;)

Så i helgen…alla älgar, rådjur, lodjur, ormar…och spindlar snälla håll er på en plats för jag ska spåra. Gärna utan er hjälp =)

I morse strax efter 9 klämde jag in mig i en bil tillsammans med andra hundträningsfreak och for till Nordens Ark och mötte upp fler som skulle med på studiebesöket. Men det var inte ett vanlig djurparksbesök som stod på schemat – nej. Det skulle bli guiding, visning av klickerträning av rovdjuren. Jajamensan ni läste rätt – klickerträning! Sedan blev det filmvisning och lite föreläsning med Eva Bertilsson.

Vi började hos uttrarna. Där visade deras skötare att de kunde nostarget på boll på pinne. Samt en unge (född i sept förra året) kunde vända sig i vattnet och visa magen när skötaren gjorde tecknet med handen. Hon visade också att det krävs planering att träna 2 uttrar samtidigt. Den ena fick tugga på en störra godbit medan den andra fick träna och sedan bytte hon smidigt genom att kasta en större godbit till den som tränade lagom till att den första ätit upp sin. Den andra ungen (också född i sept) var betydligt blygare och gömde sig under trädrötterna. Men för varje gång han vågade sig närmare och närmare fick han sig en mumsbit tillkastad till sig.

Därefter drog vi vidare till Katan, amurlepardhanen. Det hördes väldigt högt när han spann under träningen. Sedan gick vi även vidare till amurlepardhonan. De kunde också dutta på boll på pinne genom nätet. Även tasstarget mot hennes hand. Nosdutt på knuten hand samt ibland lite smått sitt/ligg beroende på hur hon rörde handen.

Katan

Djurskötaren Emma kör target med amurlepardhonan.

Därefter lämnade vi de exotiska djuren och gick till vår svenska motsvarighet – lo! Där var det hanen som fick visa sina kunskaper. Han hade inte tränats lika länge och hade sämre tålamod under träningen för ibland fräste han till och verkade visa sin sura sida. Men sekunden senare var han nyfiken på vad hon hade att erbjuda igen. Vi fick vara med vid första träningspasset med target (tennisboll på pinne). När hon tog fram den var han nyfiken och rörde nosen mot den – klick o belöning. De nästkommande sekunderna bjöd han på nosduttar om och om igen. Riktigt maffigt att få se det första tränignspasset =)

Nosdutt ger belöning

Hade lite svårt att slita mig från denna skönhet – vilka ögon!!!

Detta projekt de och andra djurparker har börjat med är inte menat att resultera i massa uppvisande av cirkuskonster inför publik. Det är till för att underlätta hantering av djuren. Exempelvis tränar de att djuren ska vara avslappnade i slussburarna de befinner sig i när skötarna städar och fixar hängnet, ett annat mål var att få leparderna att ställa sig på våg så de lättare kan väga de oftare utan att behöva söva de (detta har de lyckats med), de önskar även i framtiden få djuren att godta att vända upp sidan mot stängslet så man kan ta blodprov osv. Vi fick se film hur de tränat en apa att frivilligt (absolut UTAN fasthållning, våld eller bestraffning) hålla kvar armen utanför buren medan de tar ett blodprov. Det ni!?!

Kan kort och gott säga att shit va kul, intressant och inspirerande. Hade jag vetat detta för några år sedan hade man ju kunnat lära Lukas att godta örondroppar på ett helt annat sätt än idag. Idag är hans filosofi jamen gör det fort då så det går över Så skulle ni nån gång få chansen att gå på ett sådant här studiebesök – ta den chansen, ni ångrar er inte!

Blev som sagt en tur till veterinären i måndags morse för att se hur utvecklingen i örat gick. Hon frågade och jag svarade att jag tyckte det såg finare ut, men att han även hade lite skorpor i vänster öra nu som jag ville att hon skulle titta på. Lukas gick snällt upp på undersökningsbordet. Sedan skulle veterinären kolla öronen och Lukas borrade som vanligt in huvudet i armhålan på mig och jag kunde lätt hålla kvar huvudet.

Domen blev: hon såg nu höger trumhinna. Fortfarande lite sekret kvar i höger öra, men mindre än sist. Dock var det nu en massa i vänster öra. Visserligen vet jag att Lukas vissa dagar verkar tom i huvudet och det är tvärdrag mellan öronen men att det skulle flytta sig…Suck.

Fick med oss ny medicin. En gulaktig vätska som ärligt talat ser ut som snoret jag snöt ut när jag var förkyld för några veckor sen 8 droppar i varje öra 2ggr/dag i 14 dagar. Rengöring med vätska som tidigare dock bara varannan dag men då i båda öronen. Det var frivilligt att komma på återbesök nu när trumhinnan var läkt men hon rekommenderade det eftersom det nu hade flyttat på sig. Så om två veckor sitter vi där igen och hoppas alla bakterier, svamp, ohyra, fula baciller och allt annat som inte ska vara där har flyttat ut ur öronen…

Igår var det även avslutning på Fortsättningskursen i Lydnad vi gått. Vi var där i god tid och lyckades tajma in en promenad med kurskamraten Yatzy igen. Både Lukas och Yatzy kan få för sig att skälla på andra hundar, men sist gång vi gick var det bara lite skäll i början och sedan gick de så fint. Samma igår igen!! Så duktiga var de. Det brukar även göra att de är lite lugnare när vä kursen drar igån eftersom det redan skett en urladdning mentalt.

Som ”examensprov” hade instruktörerna byggt upp en rallylydnadsbana med lämpliga moment. Började vid start att man fick en sked med potatis på som man skulle balansera, utan att hunden rycker i kopplet och man tappar den. Samtidigt skulle man göra ett stopp och hunden sätta sig. Vidare till kon 3, hunden lägger sig och föraren går runt. Koppla sedan loss och gå med lös hund mellan kon nr 4 och en fat med korv. Fortsatt lös hund till kon 5 där man gick slalom mellan 6 konor. Fortfarande lös till kona 7, sätt hunden, föraren går ett varv runt. Sedan går föraren till sista konen och gör en inkallning. En jättekul bana!!

Lukas var näst sist innan en löptik. Valde att vara rätt sent för då hann rätt många flytta sig till den andra planen där vi fick lattja med agility. Men några hundar var kvar och lite publik. Kände verkligen för att avsluta med flaggan i topp och inte med en vild och skällig hund som förra veckan. Men han skötte sig exemplariskt!! Så länge jag lär mig att använda rösten så lyckas jag bryta honom från att ha koll på allt annat i omgivningen. Sedan gick vi till agilityn och körde lite slalom i rasande fart. Så avslutar man med flaggan i topp!! =D

Tack för kommentarerna om den nya layouten. Tyckte det var hög tid att skiljas från julen nu när det är närmare till midsommar än senaste julafton

Lukas tackar för alla omtanke han får med sin öronsvamp och spräckta trumhinna. Örat ser mycket finare ut nu. Inte alls rött, irriterat eller lika kladdigt och svampigt. Hoppas bara också att trumhinnan läkt ihop som den ska. Har ingen aning om hur lång tid det tar..Har någon av er..? I vilket fall kan vi passa på att fråga veterinären om det imorrn. För imorrn morgon blir det återbesök innan det blir ner till Göteborg och skola igen på eftermiddag för min del.

För övrigt blev en tur i skogen för mig, pappa, Lukas och kameran idag. Ville ha nya bilder till ny layout. De senaste helgernas bilder är inte alls gröna eller våriga utan fortfarande brungrå-tidig-vår-känsla. Men blev rätt nöjd med dagens skörd.

Rackarns va svårt det är att få skärpa på rätt ställe på springbilder. Har ibland inställningen att ta många bilder hela tiden, men då hittar min kamera skärpa överallt förrutom på Lukas. Är så lat när det gäller att ställa in skärpan manuellt. Det är ju så svårt. Lyckades en gång få ansiktet rätt skarpt trots att han sprang, men dock i precis samma stund som han passerar en gren. Dålig planering av fotografen Men vilken min han bjuder på…Öronen på svaj, en öga stängt och tungan på väg att ramla ur mun. Dock lyckades jag tillslut på en skarp bild med manuellt läge. Högerbilden i headern. Mycket lättare med stillasittande modell

Hoppas ni alla får en underbar kommande vecka!

I måndags blev det så en tid hos veterinären för Lukas öron på Villa Qrera Djurklinik. Vi var där i god tid så vi traskade in och passade även på att väga Lukas, 34,7 enligt deras våg. Sedan blev det till att vänta tills klockan skulle slå 14. Lukas han nosa av hela rummet och sedan somna på sidan på golvet. Avslappnad iaf

När veterinären kom kollade hon först det friska örat och sedan det onda. Och aj aj aj vad Lukas inte alls ville det. Syrran höll i rumpan så han inte backade av undersökningsbordet. Jag höll i huvudet så han inte skulle rycka till så det gjorde ännu ondare. Tillslut bossa han verkligen in sitt huvud i min armhåla och försökte gömma sig.

 Efter ännu mer väntetid kom hon tillbaka och konstaterade svamp och troligen en spräckt trumhinna eftersom hon inte såg den vid undersökningen av örat. Så med oss hem fick vi en öronrengöring och en öronrengöring med cortison i. Så 2 ggr om dagen ska det rengöras.

Lukas tycker INTE alls om det. Direkt jag tar fram flaskorna och lyfter på hans öra, drar han bak de och nästan ”stänger” de. Sedan blir han hal som en ål och gör allt för att slippa. När väl rengöringen är i ska det masseras lite innan man torkar ur så det gillar han. Men så ska cortisonet i och då stänger han de igen. Men han vet redan (efter 3ggr) att det vankas en god godis efteråt. Så då är han glad igen.

Kurstillfälle #7 igår. Började med att vår (fortsättningskurs) och nybörjarkursen skulle träna hundmöten med valpkursen. Alla stod på led på en lite bredare stig. Lukas skötte sig sisådär. Visst han var tyst och satt någorlunda still, men han var ändå stressad för det var inte alltid en köttbulle kunde slinka ner i halsen. Sedan stod vi på planen och valparna traskade förbi igen. Samma igen för Lukas. När vi sedan efter en teoripaus stod med bara vår lilla grupp i cirkel och gick slalom blev det totalfel. Vi gick först och då gick det bra. Men sedan när de andra gick så skällde han på nästan varenda en och var allmänt jobbig. En liten inkallning på det och sedan egen träning. Egen träningen gick bra. Han har börjat lära sig att fokusera på honom och mig. Men direkt någon annan skäller eller någon ropar högt åt sin hund så måste han ha koll….Suck! Man måste inte ha koll på allt Lukas!!

Funderar lite på om det onda i örat (som egentligen inte ens verkar göra ont) påverkade honom. Kanske blev hundmötena med valpkursen och de andra lite för mycket och när han sedan suttit i bilen och sedan gjorde fler hundmöten sprack det för honom…? Kanske lite för mycket…Men det kändes ändå dumt eftersom vi backade i vår väg att få till lyckade hundmöten..Ja ja blir till att träna ännu mer och ännu mer och ännu mer.